Enligt tradition ska drömgröten ge dig möjlighet att se in i framtiden. Det sägs att om du äter denna gröt vid midsommar utan att dricka något kommer din blivande maka eller make uppenbara sig i dina drömmar. Vid fyra tillfällen under utställningen bjuder vi in till en uppdaterad version av drömgröten. Istället för att blicka in i framtiden som att den redan är skriven, bjuder vi till ett samtal om lite mer korniga framtidsdrömmar.
Varje gröt är gjord av korn och gryn som bär olika berättelser om tillgångar och om praktiker som av olika anledningar fallit i glömska men som under senare tid fått nyvunnet intresse och kan hjälpa oss att hitta fram till mindre fossilberoende stigar. Drömgröten består på så vis inte av färdiga framtider eller drömmar, utan består av olika korn av hopp som kräver arbete, engagemang och uppmärksamhet.
1 april – Bovete
Bovete är trots sitt namn inte ett sädeslag utan en ört. Bovetet är ursprungligen asiatiskt, men nämns i svensk litteratur redan på 1600-talet. Det har kallats för “fattigmans säd” eftersom det växer bra på näringsfattiga jordar och är lättodlat. Det var en vanlig gröda i Skåne, Halland och Blekinge där det i det närmaste upphörde att odlas mot slutet av 1800-talet då behovet av fodersäd- och effektiviseringen av jordbruket ökade.
Den gamla kulturväxten har fått ett uppsving under senare tid då det kan användas som glutenfritt mjöl. Dessutom är den en dragväxt för pollinatörer och kan också användas som gröngödslingsväxt då dess djupa rötter luckrar jorden och för ner näringsämnen på djupet, dessutom hindrar den effektivt ogräs.
Detta bovete är odlat av Gunnel Petterson, som av många olika anledningar fått upp intresset för bovete. Bland annat för att kunna göra sina egna bovetenudlar och som ett sätt att knyta kontakt med sin japanska svärmor som hon inte delar språk med.
10 maj – Gråärt
Gråärt är en baljväxt som har odlats i Sverige sedan stenåldern och var en viktig basföda i fram till 1800-talet, bland annat pågrund av sina höga protein- och näringsvärden. Det sägs till och med att varje socken i Sverige hade sin egen gråärtssort. Efter 1850 minskade odlingen av både ärtor och bönor stadigt då de blev utkonkurrerade av mejeri och köttprodukter som blivit allt mer tillgängliga. Gråärten fasades ut från svenska åkrar för att ge plats åt potatis, vete och gula och gröna ärtor.
Idag finns ett nyvunnet intresse för gråärten, bland annat för att den möjliggör inhemsk baljväxtodling. Gråärten kan t.ex. ersätta kikärtan som är svår att odla i större skala i Sverige.
7 juni – Enkorn
Enkorn är ett så kallat urvete som anses vara det första vetet som människan odlade. Enkorn har också haft stor betydelse för uppkomsten av emmer, spelt och vanligt vete.
I samband med jordbrukets industrialisering har gamla sorter som enkorn bytts ut mot moderna varianter som är anpassade till intensivodling som oftast bedrivs på bördig jord och kräver höga insatser i form av gödning och bekämpningsmedel.
Under senare år har intresset för kultursorter så som enkorn ökat. Dels för att de med sina långa strån inte är lika känsliga för ogräs. Och dels på grund av att klimatförändringar utgör stora utmaningar för odling. De äldre sorternas breda genetiska variation gör att de kan anpassa sig snabbt. Även om kultursorter inte alltid ger lika stora skördar, anses de mer stabil, eftersom de är anpassade till lokala odlingsförhållanden, vädervariationer och markerna de odlats på i generationer. Enkorn är dessutom extra robust då den sås på hösten. När våren kommer har den redan etablerat sig och kan klara en period av torka som vårsådda grödor kan ha svårt att klara.
16 augusti – Nakenhavre
Nakenhavre är en äldre oförädlad havresort där skalet faller av redan vid tröskning. Den ursprungliga havren härstammar från ogräs som förekom i gamla vetefält. Eftersom havre klarat sig bättre än vete i fuktiga och kalla trakter blev den mer allmänt utbredd i Skandinavien. Under slutet av 1700-talet uppstod en rad lokala lantsorter som odlades med stor kunskap i förhållande till jordmån och klimat. Av alla de lanthavresorterna som uppstod finns bara en bråkdel bevarat, nakenhavren är en av dom.
Under 1800-talet exploderade havreodlingen i Sverige på grund av efterfrågan på foder till draghästar runtom i Europa. När hästarna ersattes av bilar återtog korn platsen som mest odlat sädesslag till den allt mer växande stocken av nötkreatur.
Idag får havren uppmärksamhet på grund av dess jämförelsevis höga oljehalter. Oljor från växtriket liknar kemiskt sett fossil olja och man hoppas därför kunna använda den som råvara till biodieselproduktion. Samtidigt introduceras äldre lanthavresorterna som alternativ till ris och innehåller dessutom mer energi än vanligt havre och har en fylligare smak.